Här kan du följa Varbergs Bostads utveckling genom åren - från 1940-talet till miljonprogram och vidare mot Apelvikshöjd, Söderhöjd och det allra nyaste huset i Tvååker.
Stiftelsen Hyresbostäder bildades den 20 maj 1947 och de första husen i kvarteret Kurtinen stod klara 1949.
1940-talet Folkhemmet
Varbergs Bostad startade som sagt sin verksamhet redan 1947 och hette då Stiftelsen Hyresbostäder i Varberg. Företaget bildades som kommunens redskap för att förverkliga den bostadspolitik som växte fram efter andra världskrigets slut. Då var det brist på det mesta, även bostäder och det var anledningen till den nya lagen om allmännyttiga bostäder.
Statsminister Per-Albin Hansson myntade begreppen ”välfärdssamhället” och ”folkhemmet” när han tillsammans med regeringen lade grunden till en ny bostadsreform.
Den nybildade stiftelsens uppgift blev att få igång bostadsbyggandet i Varberg. Byggkvoten det första året var 100 lägenheter och det första projektet omfattade 94 lägenheter i kvarteret Kurtinen. Byggverksamheten kom snabbt igång och under 40-talets sista månader flyttade de första hyresgästerna in i ljusa, trevliga och för den tiden moderna lägenheter. Bakom sig lämnade de trångboddhet, utedass, vedspisar och i många fall kalla och dragiga bostäder.
1950- talet Nu tar det fart
Vid byggnationen av Kurtinen hade Stiftelsen Hyresbostäder ett nära samarbete med HSB vars arkitekt ritade husen. HSB svarade också för förvaltningen. Brunnsberg var nästa stora bostadsområde och som när det stod klart i mitten på 60-talet, kom att innehålla 387 lägenheter. I planeringen av Brunnsbergsområdet ingick inte bara bostäder utan också en omfattande närservice som bank, livsmedelsbutik, kiosk och frisör. Varberg fick för första gången en ”stad i staden”. Intill idrottshallen, i kvarteret Igladammen byggdes vid samma tid 74 lägenheter.
Mestadels sköttes administrationen ”hemma vid köksbordet”. Det kunde till exempel bestå i att så rättvist som möjligt fördela bostäderna till de många sökande, vilket ofta kunde vara ett grannlaga arbete. Efterhand som företaget växte och det administrativa arbetet ökade lades detta över på stadens drätselkontor. Styrelsen insåg också betydelsen av att avsätta pengar för framtida underhåll. Principen var att varje hyresgäst själv skulle betala sin del av kostnaden för förslitningen. Fonder skapades, vilka möjliggjorde ett kontinuerligt och långsiktigt underhåll av fastigheterna.
I slutet av 1950-talet ändrades namnet till Stiftelsen Hyresfastigheter i Varberg.
1960-talet Miljonprogram
Bakgrunden till den kraftiga expansionen i bostadsbyggandet var det så kallade "miljonprogrammet", då regeringen beslutat att med start 1965 uppföra 100 000 lägenheter om året under en tioårsperiod.
I Varberg aviserades stora industrisatsningar på Väröhalvön, dessutom hade stadens gamla lasarett tjänat ut och ett nytt storsjukhus skulle byggas. Härigenom kom Varberg, med hjälp av den så kallade industrikvoten, att tillhöra de gynnade områdena vad gällde bostadsbyggande. Mark fanns på Sörsedammsområdet för c:a 900 lägenheter och tre till fyrahundra lägenheter skulle byggas årligen. För att byggtakten skulle kunna klaras, fick Stiftelsen Hyresfastigheter tack vare sin goda beredskap ta hand om hela kvoten.
Under 1960-talet bildades egna bostadsstiftelser i kranskommunerna Tvååker, Veddige och Värö.
Den administrativa verksamheten flyttades, från drätselkontoret till egen regi i det s k Posthuset. Här hade Stiftelsen Hyresfastigheter byggt en fastighet som, utöver 44 lägenheter även innehöll lokaler, fyra butiker samt Varbergs nya postkontor som flyttade till oss från Televerket.
1970-talet Nytänkande
70-talet måste sägas vara guldåldern inom byggsektorn i Varberg. Förutom alla bostäder som uppfördes byggdes också det nya sjukhuset, vilket invigdes 1972. Värö Bruk blev färdigt samma år, liksom de första reaktorerna på Ringhals kärnkraftverk.
En viss slentrian kunde spåras i utformningen av landets större bostadsområde och kritiken för detta blev ganska stark. Stiftelsen Hyresfastigheter tog fasta på kritiken vid planeringen av nästa stora bostadsområde - Håsten. I förutsättningarna klargjordes att husen skulle byggas i högst två plan, varje lägenhet skulle ha egen ingång och, i möjligaste mån, en egen uteplats. Separata tvättstugor och närhet till egna fritidslokaler var också ett önskemål. Dessa förutsättningar utmynnade i en totalentreprenad på 650 lägenheter som byggdes mellan 1972 och 1975. Detta var ett nytänkande om vilket det fanns delade meningar. Till de entusiastiska hörde tidningen Expressen som 1973 utnämnde området till "Årets hus".
Stiftelsen byggde under slutet av 1970-talet och början av 80-talet ytterligare 300 lägenheter på Håsten. Post, bank, livsmedelshall, kyrka, simhall, idrottsanläggning, skola och daghem gjorde bostadsområdet till en komplett stadsdel.
Stiftelsen Hyresfastigheter växte och gick samman med bostadsstiftelserna i Tvååker, Veddige och Värö. Någon rekyl i bostadsbyggandet var inte i sikte.
1980-talet Subventioner
Under 1980-talet byggdes 200 lägenheter på Apelvikshöjd, det första bostadsområdet med hus högre än fyra våningar, många med en helt fantastisk havsutsikt.
Även i centrum byggdes flera hus, t ex i kvarteret Vindragaren där det byggdes både service- och vanliga hyreslägenheter. I kvarteret Trädgården, där Gerlachska huset hade legat före en mycket omtvistad rivning, uppfördes en fastighet i fyra våningar. Dit flyttade Stiftelsen in i nya kontorslokaler 1984. Mot slutet av årtiondet färdigställdes kvarteret Berget som med sitt centrala läge och bekväma lägenheter blivit ett mycket attraktivt kvarter.
Utanför centrala Varberg, i Tvååker och Träslövsläge, byggdes ett flertal en- och tvåvåningshus och mot slutet av årtiondet blev det också en fortsättning på Apelvikshöjd.
De platta taken på Håsten vållade problem. 70-talets nytänkande visade sig ha brister och en omfattande renovering genomfördes. Finansieringen visade sig vara svårlöst men en lyckad uppvaktning av dåvarande bostadsministern resulterade så småningom i ombyggnadslån.
En stor förändring skedde nu också när det gällde förvaltningen och områdeskontor öppnades i de större bostadsområdena. Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll infördes, vilket innebar att hyresgästerna själva kunde påverka det inre underhållet och därmed också kostnaderna.
Vid slutet av 1980-talet hade Stiftelsen Hyresfastigheter närmare 4 000 lägenheter.
1990-talet Från stiftelse till aktiebolag
Under de första åren på 90-talet var byggnationen i full gång i Breared, Ranelid, Stenåsa, Tvååker och i Träslövsläge. En ny boendeform, kooperativ hyresrätt lanserades. Detta är ett sätt att bo som innehåller det bästa från hyresrätten och bostadsrätten. I denna form byggdes kvarteret Jorden i villastil och kvarteret Rullstenen i form av höghus.
Skattereformen 1990-91 skulle betalas med minskade bostadssubventioner och förändringar i mervärdesskattesystemet, vilket gjorde att boendekostnaderna ökade med 30 % på två år. Detta bidrog till att bostadsbyggandet närmast upphörde och ökade boendekostnader ledde till outhyrda lägenheter.
I januari 1995 lämnades stiftelseformen och företaget ombildades till aktiebolag, Varbergs Bostads AB, med Varbergs kommun som enda ägare. Aktiebolagsformen passade bättre till de nya skatte- och lånereglerna. Alla gamla specialregler för allmännyttan avskaffades och marknadens villkor blev gällande. I det bistra klimat som rådde i fastighetsbranschen under 90-talet var företagets goda ekonomi till stor fördel. Samtidigt som många fastighetsägare tvingades sälja sina fastigheter kunde Varbergs Bostads AB köpa - ofta till mycket förmånliga priser.
Tekniken, inte minst datoriseringen, innebar nya möjligheter för kommunikation, såväl intern som extern. Den kommunala bostadskön avskaffades och Varbergs Bostads AB öppnade en egen uthyrningsavdelning – BoButiken.
2000-talet Höghus på 14 våningar
Nu var det dags för nya satsningar, framför allt på hyresgästen i centrum och miljö och kvalité stod högt upp på listan. Bostadsbyggandet tog fart igen och nya hus byggdes i boendeformen kooperativ hyresrätt på Bryggaregatan samt på ett av Varbergs mest anrika områden - Platsarna.
Efter en arkitekttävling, med Wingårdhs arkitektfirma som vinnare, byggdes tre punkthus på Söderhöjd, mitt emellan våra bostadsområden Apelvikshöjd och Sörsedammen. Husen som är 12, 13 och 14 våningar höga har blivit mycket uppmärksammade och är ett landmärke som syns vida kring.
Efter 60 år är Varbergs Bostad den ledande och klart största hyresvärden i kommunen med över 5 000 bostadslägenheter. Uppskattningsvis bor cirka 10 000 människor i företagets fastigheter. År efter år visar kundundersökningar som Hyresgästföreningen låter genomföra att Varbergs Bostad är den bästa hyresvärden i västra Sverige och mycket av det handlar om att vi, fastän vi nu är över 90 anställda, har lyckats behålla familjekänslan i företaget